Jan Fridegård

Motiveringen när Jan Fridegård fick "Lilla Nobelpriset" 1967: "För hans sakliga genomlysning av ett inre öde, så som det formats under samhällets tryck och för en andlig spännvidd i linneansk och swedenborgsk tradition"

Håbo kommuns Jan Fridegårdspris

Den som inom det nordiska språkområdet ger stöd och hopp åt människor som inte själva kan göra sig tillräckligt hörda kan bli pristagare. Förutom för skönlitterärt arbete kan priset också tilldelas den som berättar genom film eller teater för ökat människovärde och förbättrad livsmiljö.


Stipendiet

  • Håbo kommun instiftade sitt Jan Fridegårdspris 2006.
  • Prissumman är 100 000 kr och det delas ut vartannat år.
  • Priset ska uppmuntra, uppmärksamma och belöna ett pågående författarskap.
  • Priset kan sökas och pristagare kan nomineras.
  • En jury utser pristagaren.

Hittills har priset tilldelats:

2020 delas priset lika mellan två mottagare:
Författaren Karl Daniel Törnkvist med motiveringen:                                              
"För hans enastående debutbok Himlen. Dikterna öppnar 
en politisk åder som löper direkt in i frågor som rör arv, 
arbete och social tillhörighet samtidigt som de skriver in sig
i det skönlitterära paradigm där de svenska arbetarförfattarna,
den finska tangon och språkets material städas om till en
helt egen ordning. Dikterna rör sig i komplexa former av
rytm, omtag och radbrytningar. Rösterna i Himlen sjunger en
sorgesång om arbete och omsorg, slitgörat som ärvs genom 
generationer. Det handlar om hur kroppen slits ner och tyst-
naden mellan generationerna, kontaktlösheten. Men kören
sjunger också om det som återstår. Livskraften som gång på
gång sviks, och ändå förblir. Sorgesången blir till en kampsång
hörd genom väggar av år, decennier, kanske mer, men som om 
det gällde en brusten röst i lägenheten intill."

Filmaren Clara Bodén med motiveringen:

"För hennes personliga och politiska filmer och ljudverk. Med                            
en blick och en känsla för det repetitiva och storslagna så 
bygger hon en värld där landskapet och dess invånare är 
centrala. Norrland, inlandet, tjejerna, kvinnorna, vännerna.
Rösterna och landskapet, i takt och i baktakt omgivet av vägar, 
skogar, undringar och ursinne. Bodén plockar med sitt konstnärskap
isär naturlagen om att "staden är den nya normalen", hon synar
kraftproduktionen och stadens kolonialism och hon gör det med grace."

2018 Jila Mossaed med motiveringen: 
"För ett på samma gång existentiellt och politiskt författarskap. Hennes
 dikt ställer frågor om språkets begränsningar, samtidigt som det bereder plats för dess skönhet och förändrande potential. Hos Mossaed är exilen, såväl som erfarenheten av att vara kvinna, grundvillkor som för henne till kampen och till kärleken och till förmödrarna."

Helene Rådberg, pristagare 2016, Jan Fridegårdssällskapet.
2016 Helene Rådberg med motiveringen: Helene Rådberg får priset för hur hon genom språklig lekfullhet skildrar ett samhälle med sociala brister. Oavsett om hon gestaltar en mor, en bruksort eller alltför långa arbetsdagar i barnomsorgen så är politiken, de egna erfarenheterna och kroppen synligt sammanflätade. Att läsa Rådberg är att drabbas mitt i vardagen.



2014 Michel Wenzer med motiveringen: "Michel Wenzer får priset
för att han genom sin precision i filmhantverket väcker frågor om
vad det är som gör oss till människor. För att han väljer att skildra
klassamhällets yttersta konsekvenser. Där han i brutal verklighet
aldrig släpper det solidariska perspektivet, och därför kan visa både
människors överlevnadskonst, livsvilja och värdighet."



2012 Roy Andersson med motiveringen: "I Roy
Anderssons berättelser och personliga bildspråk förenas humanism, mod och lyhördhet för människans utsatthet. Han ger i sitt konstnärskap godtycklighetens motbild, där människans särart och egenvärde blir centralt".
 

2010 Lo Kauppi med motiveringen: "för ett Lo Kauppi – pristagare Håbo
konstnärskap som förmår synliggöra samhällsstrukturer utan att göra avkall på en personlig och fysisk närvaro. Genom sin relation till språket, det sociala perspektivet och intresset för de icke röststarka länkas hon till den svenska berättartradition som Jan Fridegård varit med om att grundlägga".
 

2008 Elsie Johansson med motiveringen: "för en
berättarkonst, som med realistisk och psykologisk iakttagelseförmåga, ger stort utrymme åt tidsskildringarna och klassaspekten inte minst ur ett kvinnligt perspektiv"
 

2006 Marit Paulsen med motiveringen: "för ett
skriftställarskap som med mod och klarsyn ger
röst åt de ohörda och tar strid för människovärde och livsmiljöer"
830
837