”Kjell Johansson har i Jan Fridegårds anda med sin trilogi De utsatta (1997, 2003, 2006) gett röst åt människor som tillhör de mest marginaliserade i samhället. I Det var inte jag (2011) och Dåligt folk (2021) fortsätter dessa röster tala. I böckerna beskrivs den grupp det handlar om så här: ”De hade aldrig fått en möjlighet, onödiggjorda som de var från första stund av människors misstro, hån och förakt. Av socialen, polisen och andra myndigheter hade de förföljts och enda skälet till det var att de inte uppförde sig som andra.” 

I böckerna skildras med inlevelse och värme huvudpersonernas hårda livsvillkor och deras kamp för människovärdet. Utsattheten kunde uthärdas och förgyllas av kärlek, samhörighet och solidaritet. Genom Kjell Johanssons författarskap har trashankarna från Midsommarkransen fått en egen upphöjd plats i den svenska arbetarlitteraturen.”