Historik
Om Jan Fridegårdsällskapet.
Förhistorien
Enköping var Jan Fridegårds och hans föräldrars stad alltsedan hans barndom och Uppland hans landskap. På 1980-talet gjorde Hasse Eson som anställd på Radio Uppland en serie program om Jan Fridegård och hans författarskap. Han intervjuade personer som vuxit upp med Jan i Övergran och Enköping och andra som kände honom, inte minst dottern Aase Fridegård Penayo.
1988 producerade Uppsala läns Bildningsförbund, Länsbiblioteket i Uppsala län och Håbo kommuns folkbibliotek en läsguide, ett bildspel och en låda med böcker och studiehandledning under namnet "Fattig men stolt...". Det var en presentation av Jan Fridegård och hans författarskap under rubrikerna Statarsonen, Soldatlivet, Forntidsdrömmen, Folktron. Det blev flitigt använt och spritt.
I Enköping startade Hasse Eson, en hängiven kulturarbetare, Gunnar Nilsson, chefredaktör på Enköpings-Posten, Rune Dolfie,, Sparbanken och Kurt Stråhle, Köpmannaföreningen, en insamling i slutet av 1980-talet för att finansiera en staty av Jan Fridegård. Det tog tid och de anordnade många evenemang och insamlingsknep och lyckades skaffa några huvudsponsorer som gjorde projektet möjligt. Konstnären Rune Rydelius bosatt i Löt utanför Grillby fick uppdraget och den 12 september 1992 kunde statyn invigas av landshövding Hans Alsén.
Det var mot denna bakgrund som Hasse Eson tog initiativ till att bilda ett sällskap för att fortsätta hålla intresset uppe för stadens och länets store författare.
Bildandet 1993
Jan Fridegårdsällskapet bildades den 29 september 1993 vid ett konstituerande årsmöte i Enköping. Silversmeden Göte Carlebjörk öppnade mötet. Till ordförande för mötet valdes rektor Helge Lundin, till sekreterare kultursekreterare Berit Nyström och till justeringsmän f.d. landstingsrådet Bengt Björkman och författaren Håkan Wall.
Till sällskapets första styrelse valdes: Göte Carlebjörk, ordförande, och ledamöterna Mary Nordfors, Hasse Eson, Lisbeth Sedin, Kerstin Maurd, Dan Larsson och Willy Tappert. Till suppleanter valdes Rune Dolfie och Ethel Törander.
I protokollets § 9 presenterade Hasse Eson idéerna för det kommande arbetet i sällskapet: läsa, upptäcka och sprida kännedom om Jan Fridegård, dokumentera minnen av Fridegård, intervjua personer som kände honom, ordna utflykter till platser som har anknytning till Fridegård, upprätthålla traditionen med "Första frukost" i Fridegårdsparken under den då årliga Kulturveckan.
Stadgar
I de stadgar som antogs anges syftet i § 1: Sällskapets syfte är att sprida kännedom om och skapa intresse för Jan Fridegård, hans författarskap och samtida kulturströmningar. Sällskapets verksamhet ska även kunna omfatta annan litteratur.
I stadgarna regleras för övrigt att styrelsen ska bestå av ordförande plus sex ledamöter och två suppleanter. Styrelsen ska ha sitt säte i Enköping.
Medlemmar kan bestå av såväl fysiska som juridiska personer.
Årsmöte ska hållas före mars månads utgång. Räkenskapsår är kalenderår.
Enköping var Jan Fridegårds och hans föräldrars stad alltsedan hans barndom och Uppland hans landskap. På 1980-talet gjorde Hasse Eson som anställd på Radio Uppland en serie program om Jan Fridegård och hans författarskap. Han intervjuade personer som vuxit upp med Jan i Övergran och Enköping och andra som kände honom, inte minst dottern Aase Fridegård Penayo.
1988 producerade Uppsala läns Bildningsförbund, Länsbiblioteket i Uppsala län och Håbo kommuns folkbibliotek en läsguide, ett bildspel och en låda med böcker och studiehandledning under namnet "Fattig men stolt...". Det var en presentation av Jan Fridegård och hans författarskap under rubrikerna Statarsonen, Soldatlivet, Forntidsdrömmen, Folktron. Det blev flitigt använt och spritt.
I Enköping startade Hasse Eson, en hängiven kulturarbetare, Gunnar Nilsson, chefredaktör på Enköpings-Posten, Rune Dolfie,, Sparbanken och Kurt Stråhle, Köpmannaföreningen, en insamling i slutet av 1980-talet för att finansiera en staty av Jan Fridegård. Det tog tid och de anordnade många evenemang och insamlingsknep och lyckades skaffa några huvudsponsorer som gjorde projektet möjligt. Konstnären Rune Rydelius bosatt i Löt utanför Grillby fick uppdraget och den 12 september 1992 kunde statyn invigas av landshövding Hans Alsén.
Det var mot denna bakgrund som Hasse Eson tog initiativ till att bilda ett sällskap för att fortsätta hålla intresset uppe för stadens och länets store författare.
Bildandet 1993
Jan Fridegårdsällskapet bildades den 29 september 1993 vid ett konstituerande årsmöte i Enköping. Silversmeden Göte Carlebjörk öppnade mötet. Till ordförande för mötet valdes rektor Helge Lundin, till sekreterare kultursekreterare Berit Nyström och till justeringsmän f.d. landstingsrådet Bengt Björkman och författaren Håkan Wall.
Till sällskapets första styrelse valdes: Göte Carlebjörk, ordförande, och ledamöterna Mary Nordfors, Hasse Eson, Lisbeth Sedin, Kerstin Maurd, Dan Larsson och Willy Tappert. Till suppleanter valdes Rune Dolfie och Ethel Törander.
I protokollets § 9 presenterade Hasse Eson idéerna för det kommande arbetet i sällskapet: läsa, upptäcka och sprida kännedom om Jan Fridegård, dokumentera minnen av Fridegård, intervjua personer som kände honom, ordna utflykter till platser som har anknytning till Fridegård, upprätthålla traditionen med "Första frukost" i Fridegårdsparken under den då årliga Kulturveckan.
Stadgar
I de stadgar som antogs anges syftet i § 1: Sällskapets syfte är att sprida kännedom om och skapa intresse för Jan Fridegård, hans författarskap och samtida kulturströmningar. Sällskapets verksamhet ska även kunna omfatta annan litteratur.
I stadgarna regleras för övrigt att styrelsen ska bestå av ordförande plus sex ledamöter och två suppleanter. Styrelsen ska ha sitt säte i Enköping.
Medlemmar kan bestå av såväl fysiska som juridiska personer.
Årsmöte ska hållas före mars månads utgång. Räkenskapsår är kalenderår.