Jan Fridegårds kronologiska liv
Här följer i kort sammanfattning viktiga årtal och händelser i Jan Fridegårds liv.
14 juni 1897 föddes Johan Fridolf, kallad Fride (senare Jan) som det näst yngsta av sju barn i statarfamiljen Johansson på Hjulsta säteri i Enköpings Näs socken. Mor hette Anna Lovisa, född Lyster år 1858 och far Johan Alfred, född From år 1863, men bytte till Johansson.
1897 i oktober flyttade familjen till Gåde by i Boglösa socken där fadern blev ladugårdskarl hos storbonden Anders Petter Andersson.
1903 gick flyttlasset från Gåde till Katrinedals herrgård, ägd av baron Silfverhjelm, i Övergrans socken där Johan Alfred blev ladugårdsförman och stannade till sin pensionering 1931.
1904 Jan började 6-årig skolgång i Övergrans småskola. Redan under skolåren fick han arbeta som vallpojke.
1910 Jan blev efter skolan kvar på Katrinedal som djurskötare i ladugården och vallpojke.
1915-18 Jan tog värvning och blev stamanställd på K 2, Livregementets dragoner på Ladugårdsgärde i Stockholm.
1919-20 avtjänade Jan ett fängelsestraff på Långholmen med 8 månaders straffarbete för stöld av linolja tillsammans med kamrater i samband med utryckningen från det militära.
1924 Jan arbetade som expedit i klädesaffär på Kungsgatan 8 i Enköping. Från den tiden började han skicka in verser och berättelse till Enköpings-Posten och senare Enköpings Nyheter.
1924 Under pseudonymen Johan Magerman får Jan två nidvisor införda i ett vishäfte från Edhagens tryckeri.
1927 fick Jan sin roman ”En bonddrängs väg till Långholmen” publicerad som följetong i syndikalistiska tidningen Brand.
1928 avled modern på Katrinedal och begravdes på Övergrans kyrkogård. Jan vårdade henne i hemmet i livets slutskede.
1929 Jan fick uppdraget att skriva texten till en kantat som framfördes vid invigningen av ny orgel i Övergrans kyrka. Kantorn K M Hagberg hade komponerat och framförde verket men författaren omnämndes inte i programmet till Jans stora besvikelse.
1929 Jan gjorde på uppdrag av folkbildaren Carl Cederblad i Uppsala en beskrivning av sin hemsocken Övergran. Sannolikt hans första arvoderade uppdrag.
1930 godkände regeringen på Jans ansökan släktnamnet Fridegård. Tidigare signerade han sina alster Fride Johansson, Fride Johannesson eller Johan Magerman.
1930-33 drev Jan ett eget antikvariat på Linnégatan 42 i Stockholm. Källarlokalen var hälsovådligt och han drog på sig TBC.
1931 kom diktsamlingen ”Den svarta lutan” ut, Jan bodde bland annat på Lundagatan 31 i Stockholm
1933 Romanen ”En natt i juli” kom ut. Den skrevs hos fadern som då bodde på torpet Blomvreten i Tillinge socken. Romanen filmades senare med titeln ”När ängarna blomma” med Birger Malmsten i huvudrollen.
1934 vårdas på Sabbatsbergs sjukhus för sin TBC. Efter 8 månader skrev han själv ut sig från sjukhuset.
1935 Romanen ”Jag Lars Hård” kom ut och ”Fridegårds-fejden” med negativa recensioner och påhopp bröt ut. Trilogin fullföljdes med ”Tack för himlastegen” och ”Barmhärtighet” 1936. Lars Hård filmades 1948 med George Fant i huvudrollen.
1937 Gifte sig med Gudrun Nilsson, född den 16 maj 1914 i Söderhamn. De träffades på Hurtigs konditori i Klarakvarteren där Gudrun arbetade. De bosatte sig på Bastugatan 40 på Söder i Stockholm. Ett par kvarter från Ivar Lo Johanssons bostad.
1937 dottern Aase föddes den 19 december
1940, 1944 och 1949 kom böckerna ”Trägudars land”, ”Gryningsfolket” och ”Offerrök” ingående i Vikinga-trilogin ut.
1941 fadern Johan Alfred avled och romanen ”Torntuppen”, som inspirerades av faderns död och återkomst, kom ut.
1942 sonen Stefan föddes den 18 maj.
1944 familjen Fridegård flyttade till Vallentuna.
1947-49 och 1957-60 hyrde familjen sommarstugan Svinktorp på Gräsö.
1947 familjen flyttade till Bredmansgatan 7 i Uppsala där den bodde till föräldrarnas död 1968.
1949 inbjöds Jan av greve Gösta Bonde till Katrinedal för att hålla talet på midsommarafton. Jan och Gösta blev därefter goda vänner med gemensamma intressen av bland annat forntiden.
1950-55 familjen Fridegård fick hyra sommarstugan Hällen av greve Bonde på Katrinedal.
1954 Jan upptäckte överstycket till en dittills okänd runsten från 1000-talet i kyrkogårdsmuren till Åkerby kyrka utanför Uppsala. Han hade tidigare upptäckt en dittills okänd hällristning i Täby. Jan var Riksantikvariens ombud för sin kunnighet och stora intresse för fornlämningar.
1960 Jan köpte Gunggräna i Dalby socken som sommarstuga. Efter Jans död 1968 köptes den av Uppsala stad och användes som stipendiebostad för kulturarbetare. Den såldes 2009 och av försäljningsintäkten instiftade Uppsala kommun stipendiet till Jan Fridegårds minne på 100 000 kr som delas ut vartannat år med början 2009.
1967 Jan fick Boklotteriets stora pris, kallat ”Lilla Nobelpriset” med motiveringen: ”För hans sakliga genomlysning av ett inre öde, så som det formats under samhällets tryck och för en andlig spännvidd i linneansk och swedenborgsk tradition”.
1968 den 9 februari avled hustrun Gudrun
1968 den 8 september avled Jan Fridegård. Jan och Gudrun är begravda på Gamla kyrkogården i Uppsala och graven pryds av ett kvarnhjul från Gåde. Graven hittar man lättast om man går in genom den mittersta grinden från Kyrkogårdsgatan, den som ligger i förlängningen av S:t Olofsgatan. Inne på kyrkogården tar man första gången till vänster där den tredje graven på höger sida är den Fridegårdska.
1968 Jans sista roman ”Hallonflickan” kom ut
1897 i oktober flyttade familjen till Gåde by i Boglösa socken där fadern blev ladugårdskarl hos storbonden Anders Petter Andersson.
1903 gick flyttlasset från Gåde till Katrinedals herrgård, ägd av baron Silfverhjelm, i Övergrans socken där Johan Alfred blev ladugårdsförman och stannade till sin pensionering 1931.
1904 Jan började 6-årig skolgång i Övergrans småskola. Redan under skolåren fick han arbeta som vallpojke.
1910 Jan blev efter skolan kvar på Katrinedal som djurskötare i ladugården och vallpojke.
1915-18 Jan tog värvning och blev stamanställd på K 2, Livregementets dragoner på Ladugårdsgärde i Stockholm.
1919-20 avtjänade Jan ett fängelsestraff på Långholmen med 8 månaders straffarbete för stöld av linolja tillsammans med kamrater i samband med utryckningen från det militära.
1924 Jan arbetade som expedit i klädesaffär på Kungsgatan 8 i Enköping. Från den tiden började han skicka in verser och berättelse till Enköpings-Posten och senare Enköpings Nyheter.
1924 Under pseudonymen Johan Magerman får Jan två nidvisor införda i ett vishäfte från Edhagens tryckeri.
1927 fick Jan sin roman ”En bonddrängs väg till Långholmen” publicerad som följetong i syndikalistiska tidningen Brand.
1928 avled modern på Katrinedal och begravdes på Övergrans kyrkogård. Jan vårdade henne i hemmet i livets slutskede.
1929 Jan fick uppdraget att skriva texten till en kantat som framfördes vid invigningen av ny orgel i Övergrans kyrka. Kantorn K M Hagberg hade komponerat och framförde verket men författaren omnämndes inte i programmet till Jans stora besvikelse.
1929 Jan gjorde på uppdrag av folkbildaren Carl Cederblad i Uppsala en beskrivning av sin hemsocken Övergran. Sannolikt hans första arvoderade uppdrag.
1930 godkände regeringen på Jans ansökan släktnamnet Fridegård. Tidigare signerade han sina alster Fride Johansson, Fride Johannesson eller Johan Magerman.
1930-33 drev Jan ett eget antikvariat på Linnégatan 42 i Stockholm. Källarlokalen var hälsovådligt och han drog på sig TBC.
1931 kom diktsamlingen ”Den svarta lutan” ut, Jan bodde bland annat på Lundagatan 31 i Stockholm
1933 Romanen ”En natt i juli” kom ut. Den skrevs hos fadern som då bodde på torpet Blomvreten i Tillinge socken. Romanen filmades senare med titeln ”När ängarna blomma” med Birger Malmsten i huvudrollen.
1934 vårdas på Sabbatsbergs sjukhus för sin TBC. Efter 8 månader skrev han själv ut sig från sjukhuset.
1935 Romanen ”Jag Lars Hård” kom ut och ”Fridegårds-fejden” med negativa recensioner och påhopp bröt ut. Trilogin fullföljdes med ”Tack för himlastegen” och ”Barmhärtighet” 1936. Lars Hård filmades 1948 med George Fant i huvudrollen.
1937 Gifte sig med Gudrun Nilsson, född den 16 maj 1914 i Söderhamn. De träffades på Hurtigs konditori i Klarakvarteren där Gudrun arbetade. De bosatte sig på Bastugatan 40 på Söder i Stockholm. Ett par kvarter från Ivar Lo Johanssons bostad.
1937 dottern Aase föddes den 19 december
1940, 1944 och 1949 kom böckerna ”Trägudars land”, ”Gryningsfolket” och ”Offerrök” ingående i Vikinga-trilogin ut.
1941 fadern Johan Alfred avled och romanen ”Torntuppen”, som inspirerades av faderns död och återkomst, kom ut.
1942 sonen Stefan föddes den 18 maj.
1944 familjen Fridegård flyttade till Vallentuna.
1947-49 och 1957-60 hyrde familjen sommarstugan Svinktorp på Gräsö.
1947 familjen flyttade till Bredmansgatan 7 i Uppsala där den bodde till föräldrarnas död 1968.
1949 inbjöds Jan av greve Gösta Bonde till Katrinedal för att hålla talet på midsommarafton. Jan och Gösta blev därefter goda vänner med gemensamma intressen av bland annat forntiden.
1950-55 familjen Fridegård fick hyra sommarstugan Hällen av greve Bonde på Katrinedal.
1954 Jan upptäckte överstycket till en dittills okänd runsten från 1000-talet i kyrkogårdsmuren till Åkerby kyrka utanför Uppsala. Han hade tidigare upptäckt en dittills okänd hällristning i Täby. Jan var Riksantikvariens ombud för sin kunnighet och stora intresse för fornlämningar.
1960 Jan köpte Gunggräna i Dalby socken som sommarstuga. Efter Jans död 1968 köptes den av Uppsala stad och användes som stipendiebostad för kulturarbetare. Den såldes 2009 och av försäljningsintäkten instiftade Uppsala kommun stipendiet till Jan Fridegårds minne på 100 000 kr som delas ut vartannat år med början 2009.
1967 Jan fick Boklotteriets stora pris, kallat ”Lilla Nobelpriset” med motiveringen: ”För hans sakliga genomlysning av ett inre öde, så som det formats under samhällets tryck och för en andlig spännvidd i linneansk och swedenborgsk tradition”.
1968 den 9 februari avled hustrun Gudrun
1968 den 8 september avled Jan Fridegård. Jan och Gudrun är begravda på Gamla kyrkogården i Uppsala och graven pryds av ett kvarnhjul från Gåde. Graven hittar man lättast om man går in genom den mittersta grinden från Kyrkogårdsgatan, den som ligger i förlängningen av S:t Olofsgatan. Inne på kyrkogården tar man första gången till vänster där den tredje graven på höger sida är den Fridegårdska.
1968 Jans sista roman ”Hallonflickan” kom ut